Skip to content

fuck kroppskonformismen II – modelltrååk

8 februari, 2011

När jag mår som sämst i min kropp och kämpar som hårdast med demonerna brukar varje bild av en fotomodell skära i ögonen. Jag vänder ryggen mot de tre meter höga Gina Tricot-tjejerna när jag väntar på tunnelbanan hem från jobbet (apropå det, vad fan ÄR det med Gina Tricot och Odenplan? Har de köpt upp reklamplats för 20 år framåt eller?) och jag undviker alla former av modemagasin och så kallade damtidningar. När jag är på den säkra(re) sidan kan jag däremot bläddra i och dessutom ha behållning av magasinen ifråga. Jag ÄR ju jäkligt modeintresserad och ibland går det att få utlopp för detta intresse utan att det tär alltför mycket på självkänsla och hälsa. Nu är jag i en hyfsat säker period och satt därför och bläddrade förstrött när jag var hos frisören i förmiddags.  Och när jag inte får ångest av alla spinkiga lår och höga kindben så slår det mig hur sjukt jävla tråååkigt det är att de alla ser likadana ut! Skit samma att de är galet smala, det finns ju ingen variation whatsoever.  Jag kan bli arg så jag ser rött över hur pinnsmala ideal ständigt får frodas i all media och galen av ilska över vad det sänder för signaler till tjejer och kvinnor av alla åldrar och storlekar. Och det är ett jävligt viktigt argument i kampen mot kroppskonformismen. Men ett annat mycket viktigt argument är ju att det är så fullkomligt ointressant när vartenda uppslag ser exakt likadant ut. Ge mig lite jävla mångfald! Inte för att det är hälsosammare utan helt enkelt för att det är SÅ. MYCKET. ROLIGARE!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s